”Det är inte farligt att lämna ut sig”
Lizbeth Kerttu Selin
Ålder: 61
Bor: Tjörn
Gör: Fd rallyförare, jobbat med bokföring, ägt Gallerix
Familj: make, två barn, två bonusbarn och åtta barnbarn
Kvinnlig essens: Har varit med i projektet i tre år
”Jag vet att jag är väldigt duktig på mycket men ändå har jag låg självkänsla. Det är svårt att tro på mig själv och mina egna förmågor. Jag hade många syskon och det var en kamp för att få föräldrarna att se mig. Min lösning var att vara duktig och prestera, alltså blev jag bedömd och berömd utifrån det jag gjorde. Men att bara vara jag och duga som jag var, det var svårt. När jag fick höra om kvinnlig essens och chansen att stå i fokus, mer naken och mer ”bara jag” då ville jag försöka.
Jag har varit rallyförare en stor del av mitt vuxna liv. Eftersom jag var duktig på min sport så vann jag ibland, fick stå i rampljuset och ta emot priser, men jag har alltid haft svårt att njuta av det. Det var svårt att se de som applåderade mig i ögonen och att kunna ta emot den värmen och känna mig stolt och bekväm i de situationerna – det tänkte jag att kvinnlig essens kunde hjälpa mig med.
Första gången jag satt hos Patricia grät och skrattade jag om vartannat hela tiden. Det var utlämnande och otäckt men det blev bättre och jag blev starkare. Jag vågade möta kameran och mig själv. Kom det upp någon känsla så pratade vi om det och det hände saker i kroppen som jag inte kan förklara. Jag växte och utvecklades i studion och med bara ett tyg på mig. Då fick mitt jag synas och jag kände mig lugn.
Idag när någon tar fram en kamera eller vill ge en komplimang så tar jag det med glädje. Jag funderar inte så mycket på hur jag ser ut, jag klagar inte på mig själv – jag är okej som jag är. Det är väldigt befriande”
Text: Jessika Devert, journalist
Lizbeth Kerttu Selin
Ålder: 61
Bor: Tjörn
Gör: Fd rallyförare, jobbat med bokföring, ägt Gallerix
Familj: make, två barn, två bonusbarn och åtta barnbarn
Kvinnlig essens: Har varit med i projektet i tre år
”Jag vet att jag är väldigt duktig på mycket men ändå har jag låg självkänsla. Det är svårt att tro på mig själv och mina egna förmågor. Jag hade många syskon och det var en kamp för att få föräldrarna att se mig. Min lösning var att vara duktig och prestera, alltså blev jag bedömd och berömd utifrån det jag gjorde. Men att bara vara jag och duga som jag var, det var svårt. När jag fick höra om kvinnlig essens och chansen att stå i fokus, mer naken och mer ”bara jag” då ville jag försöka.
Jag har varit rallyförare en stor del av mitt vuxna liv. Eftersom jag var duktig på min sport så vann jag ibland, fick stå i rampljuset och ta emot priser, men jag har alltid haft svårt att njuta av det. Det var svårt att se de som applåderade mig i ögonen och att kunna ta emot den värmen och känna mig stolt och bekväm i de situationerna – det tänkte jag att kvinnlig essens kunde hjälpa mig med.
Första gången jag satt hos Patricia grät och skrattade jag om vartannat hela tiden. Det var utlämnande och otäckt men det blev bättre och jag blev starkare. Jag vågade möta kameran och mig själv. Kom det upp någon känsla så pratade vi om det och det hände saker i kroppen som jag inte kan förklara. Jag växte och utvecklades i studion och med bara ett tyg på mig. Då fick mitt jag synas och jag kände mig lugn.
Idag när någon tar fram en kamera eller vill ge en komplimang så tar jag det med glädje. Jag funderar inte så mycket på hur jag ser ut, jag klagar inte på mig själv – jag är okej som jag är. Det är väldigt befriande”
Text: Jessika Devert, journalist
”Kroppshetsen utifrån är stark, men jag är bekväm i min kropp ”
Alexandra Lith
Ålder: 29
Bor: Ulricehamn
Gör: Äger och driver en skönhetssalong
Familj: Maken Joakim, hund
Kvinnlig essens: Har träffat Patricia två gånger.
”Det var så kul att bli fotograferad. Första gången hade jag bara på mig en tunn klänning, andra gången hade jag tyget runt min kropp. Kanske hade jag en tanke om att det kunde vara otäckt att vara så avklädd och visa sig så intimt för en person jag aldrig träffat, men det var inga problem. Vi pratade en stund och sedan kände jag mig trygg. Min mamma är fotograf, så att stå framför kameran var inget problem i sig. Det var mest roligt.
Kroppshetsen i samhället är stark, det märker jag varje dag i mitt jobb. Kompisar och andra man ser på sociala medier fyller sig med botox och fillers, skönhetsopererar sig och vill alltid ändra på något. Det är så mycket fejkkroppar som inte är på riktigt och det handlar inte om kroppen egentligen, det handlar ofta om dåligt självförtroende. Jag hade en period i tonåren när jag fick för mig att jag skulle gå ner i vikt och då slutade jag nästan äta helt under några månader. Jag åt något äpple och kanske något om mamma tittade, det var allt. Det var verkligen inte hälsosamt på något sätt. Smal blev jag, men aldrig sjukligt smal och jag blev aldrig sjuk, som tur var. Det slutade tvärt när vi fick gå på studiebesök med skolan på ett sjukhus. Där såg jag hur jag inte ville se ut och då började jag äta igen. Men jag förstår att man blir påverkad av allt som skrivs och alla bilder vi ser.
Idag är jag bekväm med min kropp och jag bryr mig inte så mycket om hur andra ser ut, även om jag jobbar med skönhet. Bara man mår bra i sig själv, så ser jag inget problem med det. Att vi alla är olika, det är kvinnlig essens för mig”.
Text: Jessika Devert, journalist
Alexandra Lith
Ålder: 29
Bor: Ulricehamn
Gör: Äger och driver en skönhetssalong
Familj: Maken Joakim, hund
Kvinnlig essens: Har träffat Patricia två gånger.
”Det var så kul att bli fotograferad. Första gången hade jag bara på mig en tunn klänning, andra gången hade jag tyget runt min kropp. Kanske hade jag en tanke om att det kunde vara otäckt att vara så avklädd och visa sig så intimt för en person jag aldrig träffat, men det var inga problem. Vi pratade en stund och sedan kände jag mig trygg. Min mamma är fotograf, så att stå framför kameran var inget problem i sig. Det var mest roligt.
Kroppshetsen i samhället är stark, det märker jag varje dag i mitt jobb. Kompisar och andra man ser på sociala medier fyller sig med botox och fillers, skönhetsopererar sig och vill alltid ändra på något. Det är så mycket fejkkroppar som inte är på riktigt och det handlar inte om kroppen egentligen, det handlar ofta om dåligt självförtroende. Jag hade en period i tonåren när jag fick för mig att jag skulle gå ner i vikt och då slutade jag nästan äta helt under några månader. Jag åt något äpple och kanske något om mamma tittade, det var allt. Det var verkligen inte hälsosamt på något sätt. Smal blev jag, men aldrig sjukligt smal och jag blev aldrig sjuk, som tur var. Det slutade tvärt när vi fick gå på studiebesök med skolan på ett sjukhus. Där såg jag hur jag inte ville se ut och då började jag äta igen. Men jag förstår att man blir påverkad av allt som skrivs och alla bilder vi ser.
Idag är jag bekväm med min kropp och jag bryr mig inte så mycket om hur andra ser ut, även om jag jobbar med skönhet. Bara man mår bra i sig själv, så ser jag inget problem med det. Att vi alla är olika, det är kvinnlig essens för mig”.
Text: Jessika Devert, journalist
”Nu vågar jag vara mer naturlig och jag pratar klarspråk”
Gunilla Falk
Ålder: 53
Bor: Bredared
Gör: Jobbar som medium
Familj: Tre barn
Kvinnlig essens: Har varit med i projektet i tre år
” När jag fick höra att jag bara skulle ha ett tyg på mig, så tvekade jag. Jag var inte alls säker på hur det skulle gå – eller om det skulle gå. Jag är inte typen som gillar att klä av mig och att bara sitta insvept i ett tyg kändes både obekvämt och konstigt. Men jag tog det som en utmaning, jag behövde det för att komma vidare i min egen utveckling. När jag valt tyg och väl fick det på mig så var det som en balklänning! Det kändes inte alls naket eller avklätt utan bara vackert.
När jag ser de första bilderna på mig och de jag tagit i senare fotosessioner så ser jag en enorm inre utveckling – något jag inte trodde från början. För mig är kvinnlig essens att våga vara naturlig, att vara rak och ärlig och att tala klarspråk med andra människor. Jag vill vara mig själv och inte behöva spela en roll inför andra människor och det har jag kommit långt med genom att få vara mig själv framför kameran. Jag har gråtit under sessionerna men jag har också gapskrattat, det har varit väldigt förlösande.
Kvinnlighet är att få fram det som du står för som kvinna. Det kan vara att stå upp för andra kvinnor, att vara varm och moderlig och att vara en gudinna. Att stå i den kvinnliga kraften och kunna vara där och njuta av den.
I de första bilderna kan jag se en återhållsamhet, en osäkerhet och att jag inte är riktigt avslappnad, men det har ändrats mycket på vägen. Jag har vågat öppna mig och släppa fram mig själv. Idag pratar jag med fler människor jag möter och på ett mera genuint sätt. Mycket mer än vad jag trodde när jag inledde det här. I de sista bilderna ser jag att jag är mer öppen, avslappnad och naturlig och nu vill jag inte dölja något av mig själv längre.”
Text: Jessika Devert, journalist
Gunilla Falk
Ålder: 53
Bor: Bredared
Gör: Jobbar som medium
Familj: Tre barn
Kvinnlig essens: Har varit med i projektet i tre år
” När jag fick höra att jag bara skulle ha ett tyg på mig, så tvekade jag. Jag var inte alls säker på hur det skulle gå – eller om det skulle gå. Jag är inte typen som gillar att klä av mig och att bara sitta insvept i ett tyg kändes både obekvämt och konstigt. Men jag tog det som en utmaning, jag behövde det för att komma vidare i min egen utveckling. När jag valt tyg och väl fick det på mig så var det som en balklänning! Det kändes inte alls naket eller avklätt utan bara vackert.
När jag ser de första bilderna på mig och de jag tagit i senare fotosessioner så ser jag en enorm inre utveckling – något jag inte trodde från början. För mig är kvinnlig essens att våga vara naturlig, att vara rak och ärlig och att tala klarspråk med andra människor. Jag vill vara mig själv och inte behöva spela en roll inför andra människor och det har jag kommit långt med genom att få vara mig själv framför kameran. Jag har gråtit under sessionerna men jag har också gapskrattat, det har varit väldigt förlösande.
Kvinnlighet är att få fram det som du står för som kvinna. Det kan vara att stå upp för andra kvinnor, att vara varm och moderlig och att vara en gudinna. Att stå i den kvinnliga kraften och kunna vara där och njuta av den.
I de första bilderna kan jag se en återhållsamhet, en osäkerhet och att jag inte är riktigt avslappnad, men det har ändrats mycket på vägen. Jag har vågat öppna mig och släppa fram mig själv. Idag pratar jag med fler människor jag möter och på ett mera genuint sätt. Mycket mer än vad jag trodde när jag inledde det här. I de sista bilderna ser jag att jag är mer öppen, avslappnad och naturlig och nu vill jag inte dölja något av mig själv längre.”
Text: Jessika Devert, journalist
”Jag fick upp ögonen för mig själv när jag såg bilderna”
Madelene Almeida
Ålder: 47
Bor: Göteborg
Gör: Elevresurs i skola
Familj: Singel
Kvinnlig essens: Har träffat Patricia flera gånger
”För varje gång som Patricia fotograferade mig så blev jag mer och mer bekväm. Allra första gången tog hon bilder på mig och min väninna i afrikanska kläder, så det här var helt annorlunda och jag var lite nervös innan. Jag är inte helt nöjd med hur min kropp ser ut och jag ville inte visa upp vissa delar av min kropp, men vi pratade och jag landade i en trygghet som gjorde att jag blev mer och mer bekväm i situationen.
Efter en fotosession satt vi och tittade igenom bilder och då var det några jag inte var så nöjd med och föreslog att hon kunde photoshopa litegrann. Kanske några kilon här eller en rynka där, men hon sa absolut nej till det och då tittade jag på mig själv på ett annat sätt. Var det verkligen jag? Och det var det och plötsligt såg jag inte det där som förut stört mig.
Jag ler mycket, jag är en glad person i mig själv, men jag har också en mörkare sida. När Patricia bad mig vara allvarlig var det lite svårt för mig, att våga stanna i det seriösa. Under en dag gick jag igenom många känslolägen och jag kan se det i bilderna. I en av de första bilderna som hon tog en förmiddag, har jag ett allvarligare uttryck där jag kan se den allvarligare sidan av mig själv, när jag ibland blir lite deprimerad. Men redan samma eftermiddag finns det bilder då jag ler och visar upp min fina tatuering av en av Kap Verde – öarna. Min pappa är därifrån och det står för en del av mig, halva mig. Jag är väldigt stolt över att jag vågade tatuera mig och att bli fotograferad. Det har fått mig att växa som person”
Text: Jessika Devert, journalist
Madelene Almeida
Ålder: 47
Bor: Göteborg
Gör: Elevresurs i skola
Familj: Singel
Kvinnlig essens: Har träffat Patricia flera gånger
”För varje gång som Patricia fotograferade mig så blev jag mer och mer bekväm. Allra första gången tog hon bilder på mig och min väninna i afrikanska kläder, så det här var helt annorlunda och jag var lite nervös innan. Jag är inte helt nöjd med hur min kropp ser ut och jag ville inte visa upp vissa delar av min kropp, men vi pratade och jag landade i en trygghet som gjorde att jag blev mer och mer bekväm i situationen.
Efter en fotosession satt vi och tittade igenom bilder och då var det några jag inte var så nöjd med och föreslog att hon kunde photoshopa litegrann. Kanske några kilon här eller en rynka där, men hon sa absolut nej till det och då tittade jag på mig själv på ett annat sätt. Var det verkligen jag? Och det var det och plötsligt såg jag inte det där som förut stört mig.
Jag ler mycket, jag är en glad person i mig själv, men jag har också en mörkare sida. När Patricia bad mig vara allvarlig var det lite svårt för mig, att våga stanna i det seriösa. Under en dag gick jag igenom många känslolägen och jag kan se det i bilderna. I en av de första bilderna som hon tog en förmiddag, har jag ett allvarligare uttryck där jag kan se den allvarligare sidan av mig själv, när jag ibland blir lite deprimerad. Men redan samma eftermiddag finns det bilder då jag ler och visar upp min fina tatuering av en av Kap Verde – öarna. Min pappa är därifrån och det står för en del av mig, halva mig. Jag är väldigt stolt över att jag vågade tatuera mig och att bli fotograferad. Det har fått mig att växa som person”
Text: Jessika Devert, journalist
”Kvinnor måste sluta kritisera och istället lyfta varandra ”
Elisabeth Nässen Svanberg
Ålder: 56
Bor: Alingsås
Gör: Systemanalytiker inom IT
Familj: Gift, fyra barn, två egna och två bonusbarn
Kvinnlig essens: Har träffat Patricia två gånger
”Vi kvinnor är våra egna värsta fiender. Vi har svårt att lyfta en annan kvinna som sticker ut eller gör något utanför ramarna. Kvinnor kan vara starka och vi säger att vi är starka men lever inte alltid upp till det. Självkritiken är stark och samhället talar om för oss att vi ska vara starka, smala, smarta och duktiga på allt. Det är en världsbild som läggs på oss och det tynger. Vi jämför oss hela tiden och påpekar hur andra kvinnor ser ut och är. Om vi ska bli starka inom våra yrken, i politiken eller bara i oss själva så måste vi sluta med det. Låt folk få se ut som de vill. Om jag som är över femtio år vill ha skinnbyxor och skinnjacka – vem ska tala om för mig att det inte är ok?
Jag brinner för kvinnlig styrka men det betyder inte att både män och kvinnor ska göra samma saker. Vissa saker kan inte kvinnor göra, vissa saker man inte män göra, men låt alla få göra som de vill och få vara som de vill.
När jag skulle fotograferas var det lite pirrigt för då kom alla de där tankarna om utseendet fram. Ser jag gammal ut? Syns den här valken, den där rynkan? Det har vi med oss från bröstmjölken och det är sorgligt. Alla runt omkring oss stoppar in oss i fack om hur vi ska vara, men varför gör vi kvinnor det? Vi måste sluta med det och jag försöker verkligen att ge komplimanger till andra kvinnor, utan att jag för den sakens skull har en baktanke med det. Bara för att jag vill lyfta någon annan ”
Text: Jessika Devert, journalist
”Det blev som samtalsterapi, fast inte uttalat. En inre läkning”
Maria Andreasson
Ålder: 44
Bor: Borås
Gör: Fritidsledare, jobbar med personlig utveckling
Familj: Sambon Fredrik, dottern Alva, 9 år
Kvinnlig essens: Har träffat Patricia minst fem gånger
”När jag blev erbjuden att delta i Kvinnlig essens, var jag inne i en period där min självkänsla var väldigt låg efter att ha blivit utsatt för våldtäkt för tolv år sedan. Då projektet innebar att jag bara skulle ha ett tyg på mig, behövde jag verkligen stiga ut ur min komfortzon för att starta min resa i att ta tillbaka mitt självvärde och rätten till min kropp. Tycka om mig själv fullt ut igen. Det handlar om att skapa självkärlek och att våga leva genom hjärtat, inte alltid genom hjärnan. Jag började skala av lager efter lager av skydd som jag gömt mig bakom i alla dessa år och kom närmare in till kärnan av mig, min inre kvinnliga essens och min inre styrka. Att bara stå klädd i tyget var en utmaning, men jag blev allteftersom trygg. När jag stod framför kameran tog jag tillbaka min kropp, accepterade den och mig som jag är. Det började hända saker i mig. Det blev som en inre läkning. Fotona blev mer än bara bilder och jag började se på mig själv på ett mer positivt sätt. Jag började tycka om mig själv igen. Att idka självkärlek är inte att vara egoistisk utan ett sätt att ta hand om både sig själv och de omkring en. Idag känner jag mig stark och jag älskar mig själv precis så som jag är. Jag tror att vi kvinnor har en enorm styrka om vi kommer samman och slutar konkurrera. Men det är svårt att komma ifrån konkurrenstänket för det sitter så djupt rotat i oss. Men om vi kan älska oss själva, acceptera varandra och komma inpå kärnan av vad vi är i oss själva, så är vi starka. Det är kvinnlig essens för mig”
Text: Jessika Devert, journalist
Maria Andreasson
Ålder: 44
Bor: Borås
Gör: Fritidsledare, jobbar med personlig utveckling
Familj: Sambon Fredrik, dottern Alva, 9 år
Kvinnlig essens: Har träffat Patricia minst fem gånger
”När jag blev erbjuden att delta i Kvinnlig essens, var jag inne i en period där min självkänsla var väldigt låg efter att ha blivit utsatt för våldtäkt för tolv år sedan. Då projektet innebar att jag bara skulle ha ett tyg på mig, behövde jag verkligen stiga ut ur min komfortzon för att starta min resa i att ta tillbaka mitt självvärde och rätten till min kropp. Tycka om mig själv fullt ut igen. Det handlar om att skapa självkärlek och att våga leva genom hjärtat, inte alltid genom hjärnan. Jag började skala av lager efter lager av skydd som jag gömt mig bakom i alla dessa år och kom närmare in till kärnan av mig, min inre kvinnliga essens och min inre styrka. Att bara stå klädd i tyget var en utmaning, men jag blev allteftersom trygg. När jag stod framför kameran tog jag tillbaka min kropp, accepterade den och mig som jag är. Det började hända saker i mig. Det blev som en inre läkning. Fotona blev mer än bara bilder och jag började se på mig själv på ett mer positivt sätt. Jag började tycka om mig själv igen. Att idka självkärlek är inte att vara egoistisk utan ett sätt att ta hand om både sig själv och de omkring en. Idag känner jag mig stark och jag älskar mig själv precis så som jag är. Jag tror att vi kvinnor har en enorm styrka om vi kommer samman och slutar konkurrera. Men det är svårt att komma ifrån konkurrenstänket för det sitter så djupt rotat i oss. Men om vi kan älska oss själva, acceptera varandra och komma inpå kärnan av vad vi är i oss själva, så är vi starka. Det är kvinnlig essens för mig”
Text: Jessika Devert, journalist
”Tuff, hård, mjuk eller varm – allt kan vara kvinnlighet”
Anna Lithander
Ålder: 58
Bor: Göteborg och Lissabon
Gör: Zonterapeut
Familj: Singel, två vuxna barn och två barnbarn
Kvinnlig essens: Har träffat Patricia en gång
”Vad som är kvinnlighet är svårt att bestämma, det beror på vilken kvinna du tittar på. Det kan vara mjukt, tufft, sinnligt eller varmt. Men när jag tittar på mina bilder, där jag sitter i studion med tyget på mig så tycker jag att jag ser kvinnlig ut. När jag fick erbjudandet om att bli fotograferad så blev jag glad och ville genast vara med, jag tyckte att tanken om den kvinnliga essensen var bra. Att få vara kvinna. På väg dit var jag lite nervös, men det var så avslappnande att vara i studion. Det var ett enkelt rum och inte som man tänker sig en typ ”photoshoot”” med människor som springer omkring, sminköser och assistenter. Det var jag och Patricia och jag njöt av varenda sekund där. Jag skulle till och med kunna tänka mig en karriär som fotomodell, det var så roligt! Det är inte ofta man som kvinna sätter sig i första rummet, att vi tar plats. Jag tror det har med uppfostran att göra och dagens generation har inte samma syn på kvinnlighet, som tur är. Min mamma framhöll alltid hur viktigt pappas jobb var, att vi inte skulle störa honom för han var upptagen med viktiga saker. Men hon som skötte hela hemmet och jobbade, hon var inte så viktig, hon framhöll aldrig sig själv. Och det där visar sig i samhället än idag – att kvinnor inte är lika viktiga som män. Se bara på löneskillnaderna. Kvinnor är lika bra som män, lika
duktiga. Det är svårt att säga vad kvinnlighet är men jag vet att det inte är en färg, det är inte rosa. Det är en känsla. Hur man känner sig i sig själv. Tuff, hård, mjuk eller varm – allt kan vara kvinnlighet”.
Anna Lithander
Ålder: 58
Bor: Göteborg och Lissabon
Gör: Zonterapeut
Familj: Singel, två vuxna barn och två barnbarn
Kvinnlig essens: Har träffat Patricia en gång
”Vad som är kvinnlighet är svårt att bestämma, det beror på vilken kvinna du tittar på. Det kan vara mjukt, tufft, sinnligt eller varmt. Men när jag tittar på mina bilder, där jag sitter i studion med tyget på mig så tycker jag att jag ser kvinnlig ut. När jag fick erbjudandet om att bli fotograferad så blev jag glad och ville genast vara med, jag tyckte att tanken om den kvinnliga essensen var bra. Att få vara kvinna. På väg dit var jag lite nervös, men det var så avslappnande att vara i studion. Det var ett enkelt rum och inte som man tänker sig en typ ”photoshoot”” med människor som springer omkring, sminköser och assistenter. Det var jag och Patricia och jag njöt av varenda sekund där. Jag skulle till och med kunna tänka mig en karriär som fotomodell, det var så roligt! Det är inte ofta man som kvinna sätter sig i första rummet, att vi tar plats. Jag tror det har med uppfostran att göra och dagens generation har inte samma syn på kvinnlighet, som tur är. Min mamma framhöll alltid hur viktigt pappas jobb var, att vi inte skulle störa honom för han var upptagen med viktiga saker. Men hon som skötte hela hemmet och jobbade, hon var inte så viktig, hon framhöll aldrig sig själv. Och det där visar sig i samhället än idag – att kvinnor inte är lika viktiga som män. Se bara på löneskillnaderna. Kvinnor är lika bra som män, lika
duktiga. Det är svårt att säga vad kvinnlighet är men jag vet att det inte är en färg, det är inte rosa. Det är en känsla. Hur man känner sig i sig själv. Tuff, hård, mjuk eller varm – allt kan vara kvinnlighet”.
”Kvinnlig essens, för mig, är att lyssna inåt”
Camilla Synnergren
Ålder: 50
Bor: Mölndal
Gör: Hälso – och livsstilsterapeut
Familj: Två barn
Kvinnlig essens: Har varit med i projektet sedan i höstas
”Jag är en nyfiken person och jag gillar att göra sådant som får mig att utvecklas. Det gjorde att jag för ett par år sedan började min egen resa mot det som jag ville. Jag har varit förskolepedagog i många år och jag älskar verkligen att jobba med barnen men till slut så kände jag att jag ville något annat och något mer. Jag utbildade mig till hälso – och livsstilsterapeut för att kunna hjälpa, utmana och stärka andra människor som varit i min situation där man vill komma framåt och vidare i sin personliga utveckling. Kvinnlig essens var ett steg i den utvecklingen. Essens är ett ord som jag knappt stött på i mitt liv. Det är inte något man pratar om eller diskuterar vad det är. Men för mig är det att lyssna inåt, känna efter vad jag vill och göra det som är bra för mig. Att sitta som modell framför kameran var enormt stärkande och jag kände stor frihet. Det var varken nervöst eller svårt att titta in i kameran och vara stark, jag kände mig stark där. Att få sitta i sitt eget ljus och göra det som jag ska göra, som jag är menad att göra.
Jag tror att många håller tillbaka sina innersta känslor och finns där för andra och ofta för familjen och då glömmer man sina egna drömmar och tankar. När jag har jobbat med min personliga utveckling har jag lärt mig att säga nej. Och att kunna säga nej utan att behöva förklara varför. Jag har blivit starkare i min kvinnliga essens och kan bejaka det kvinnliga i mig idag. Alla kvinnor ska kunna stå i sin egen kraft och vara som de vill och ha samma status som män. Men det betyder inte att man suddar ut det kvinnliga. Det måste få finnas tillsammans med jämställdhet och lika rättigheter”.
Text: Jessika Devert, journalist
MariaAtt få bli medverkande i Patricias projekt Kvinnlig essens kändes otroligt smickrande och som ett ärofyllt uppdrag. Det kändes stort på något vis och viktigt. Föga anade jag att detta skulle komma att omkullkasta mig och dra mig ut ur mina gömmor. Murar som jag så länge byggt upp för att skydda mig skulle nu börja rivas. Sten efter sten. Målet är att hela muren kommer rivas och jag blir fri. Fri att vara den kvinna jag är född till att vara. Fri att vara jag, Maria.
Redan under första fotosessionen märkte jag att det växte fram sidor hos mig som jag aldrig trodde skulle komma fram i ljuset. Mina innersta känslor blottades på ett sätt jag inte var beredd på riktigt. Men jag kände mig så trygg med Patricia och hur hon före, under och efter fotosessionen lät våra samtal bli det primära. Hon fångade bara upp själva essensen av nuet som var där just då. Jag tvingades ta itu med min dåliga självbild och hur smärtsamt vissa minnen var att möta och se hur de påverkat mig. Under andra fotosessionen hände så otroligt mycket. Jag grät, skrattade och levde ut. Det här projektet är mycket mer än en plåtning och genom Patricias genuina intresse av vem jag är längst in bakom alla murar startar igång en inre läkning. En läkningsprocess som hjälper mig att bli mer mig. Se på mig själv med självkärlek. Genom att våga möta mig själv i min sårbarhet kan jag bli ett med mitt väsen och vara i min kvinnliga essens. Jag är så tacksam för den här möjligheten och vart det här projektet kommer ta för vändning. Jag önskar att alla kvinnor kommer inse sin egen inneboende skönhet och kraft och låta den lysa ut. Att vi tillsammans hjälper varandra framåt. Maria Andreasson, Coach, Konstnärinna och Cert. medium |
SanyaPhoto sessions in the project Women Essens with Patricia have been a both very much an unlearning and learning experience where i wander into the realm of both the terror and the land of fairy tale.. I dare to go out to my long Adventure trips while she enables me to express the deep Child like desire with complete honesty and integrity to follow the flow of the moment and bring forward the emotion that we both experience while clicking the shot. Its like the first kiss moment when a couple is about to tie a scared lifetime Wedding knot in its absolute purity and sync with each other!
"To be able to experience vulnerability and show your vulnerable side is the sign of strength." Thank you Patricia My fotograf hero ! Sanya Raj, egenföretagare |
DelaremTack fina Patricia Mellin för de fina bilderna. Du startar tankar hos en som man tidigare har förträngt. Har börjat sätta ord på mina känslor. Här kommer en del av det jag delade på min privata vägg. Skulle aldrig vågat tidigare. Detta kommer vara en del av min resa för min personliga utveckling.
Att födas som kvinna i ett land där du inte äger din kropp eller har några rättigheter. Där tvång till slöja börjar vid skolåldern. Flickor lär sig från barnsben att underkasta sig männens lagar. Skönheten som kvinnor bär kan även vara börda. Vi valde att fly från orättvisor och blev flyktingar. Vi fick skydd och trygghet. Sverige tog emot oss under sin blå gula vingar. Mitt vackra Sverige du gav mig skydd, trygghet och möjlighet att finna mina drömmar. Här får jag växa utan rädsla för att piskas eller stenas till döds för mina åsikter som kvinna. Vi har fortfarande lång väg att gå när det kommer till ett jämställd samhälle men jag tänker med det lilla jag kan vara en del av den utveckligen. Vi måste fortsätta vara ett land där vi står upp för våra grundvärderingar, mänskliga rättigheter där man inkluderar alla människor oavsett kön och bakgrund. Det viktigaste är inte varifrån du kommer utan var du har din framtid. Delara Esmaeili, Fritidspedagog, politiker |
Patricia Mellin du är en stjärna att få en att vara här och nu avslappnad, musik och vind i håret. Kände jag mig som gudinna och som mitt inre barn jag letat efter ett tag . Hon kom fram , dansade, kråmade sig , och njöt av att leva och må riktigt gott. Dansade som än älva till Carolas Fångad av en stormvind , gillade det . Kommer och göra det igen, vara mycket nöjd med mig som jag är. Tack fina Patricia.
Kerstin Carleljung, Försäkringsexpert |
Att få vara en del av denna utveckling och denna resan med mig själv och tillsammans med er är stort tack Patricia Mellin för att du fångade en sida hos mig som fortfarande är lite *blurrig* och inte så klar för mig personligen, jag ser den i dina bilder och då ser jag vad andra ser.
Elisabeth Nässen Svanberg, IT-utvecklare |
Ett stort varmt tack Patricia Mellin för att du får mig att öppna ögonen så att jag tydligare kan se min egen kvinnlighet igen. Det är så himla lätt att glömma bort sig själv i vardagens slit. Att se dessa fina bilder gör mitt hjärta lyckligt och att få känna sig som en prinsessa för en dag är helt fantastiskt för själen. Tack.
Gunilla Falk, Egenföretagare |
CarinaOm Kvinnlig essens.
Tacksam att få vara en del av ett fint projekt! Tacka ja, var ett stort steg, som Maria (en vän) övertalade mig att vara med i det landade sedan direkt i mig, att med lätthet och tillit bara följa med på ”resans gång”. Kände mig bekväm och avslappnad redan i första mötet. Maria och jag var tillsammans första gångerna. Patricia bjöd in med sin värme, generositet i en mycket vacker miljö. Förtroliga och äkta samtal har flödat och vi tillsammans har inspirerat, lyssnat och lyft varandra, för att kunna vara sanna oss själva och viljan att visa något utanför prestation. Visat min/vår sårbarhet och den inre styrka vi alla har som kommer ur Livets lärdomar som blivit insikter och styrkor. Kunde visa en ny sida av mig i att bli fotograferad, en ibland självklarhet i att det här är jag. Patricia inspirerar och leder med varsam hand, genom att visa enkel rekvisita för att kunna göra egna val & finna poser, har känt mig helt trygg i viljan att våga visa vem jag är,på ett helt nytt sätt för mig. Hittade en inre energi som ville ge sitt uttryck. Är helst inte med på bild annars, är mycket obekväm och det blir oftast med ett påklistrat leende... Möjligheten att Tillsammans hitta min essens och dela med mig känns spännande och att detta får ta den tid som behövs ... Även att få komma med egna önskemål om att skapa miljöer, morgon/kvällsljus framöver har uppmuntrats av Patricia. Känner glädje och en önskan att kvinnor från olika kulturer och olika åldrar kan bidra med något som kanske förenar oss ... Carina Ståhl, Konstnärinna & Lärare |
BeatriceTänk dig en oslipad diamant. att få chansen att slipa sin diamant, sig själv, sin själ,...
Att få arbeta med Patricia Mellin och ha möjlighet att vara med i detta projekt har många fördelar för min del. Att för en gång skull få chansen att arbeta med mitt självförtroende och min självkänsla på djupet. Den känslan när man få stå i "centrum", att jag från en början kan vara lite spänd och nervös till att jag kan släppa den här osäkerheten. Man känner och ser den så tydligt. Tack vare detta projekt känner jag mig lite mer värdefull, inser mitt värde lite mer, inser det vackra jag har på ett annat sätt. Jag har hittat Beatrice (mig själv) på ett riktigt sätt, lugnet och harmonin som flödar igenom mig, att blotta sitt eget jag.... Beatrice Isatou Fatty, Barnskötare/Pedagog |